HUR MAN STYR

Rodret manövrerades från "styrplikten" (styrhytten) som var ett högt smalt rum framför mesanmasten. I styrhytten stack "kullerstocken" upp. Det var en vertikal stör, som var förbunden med rorkulten. Genom att föra kullerstocken åt babord, vreds rodret (och därmed skeppet) åt babord. Fördes kullerstocken åt styrbord, vreds rodret förståss åt styrbord. Kullerstockenstocken uppfanns möjligen i slutet av 1500-talet, då skeppen blev för stora för att kunna styras direkt eller medelst taljor med rorkulten. Först i början av 1700-talet uppfanns den mer lätthanterliga ratten. Vid en analys av ett av skeletten som påträffades på Vasen, fann man att ett av dem hade förslitningsskador på armarna. Troligen var detta rorsmannen, så skador pga tungt arbete är inte något nytt.

Från sin plats i styrplikten hade rorsmannen dålig sikt. Genom en smal högt belägen glugg, kunde han knappt se annat än storseglet. Därför styrde han på kommando från någon uppe på huvuddäcket., eller genom att följa en kompasskurs. Framför honom fanns ett nakterhus (plats för kompassen).
Märkligt nog har man inte funnit någon kompass på Vasen och av allt att döma inte heller något nakterhus. På vraket efter Solen (förlist 1627) har man hittat kardanska metallringar, som kompassdosan varit upphängd i och på såväl Kronan (förlist 1676) och engelska Mary Rose (förlist 1545), har man hittat svarvade kompassdosor.

Vasens roder var 10 meter högt (Riksvasen 1599-1623 hade ett ännu högre roder!), men efter som det var smalt och inte kunde vridas så många grader, användes det huvudsakligen till att finjustera kursen. Seglen skötte grovjobbet vid manövrering.

Styrpliktens placering i skeppet

E-mail     Hem     Back