FARTYG FÖRE VIKINGATIDEN

Från slutet av jägarstenåldern är stockbåten nedan. Den påträffades i Danmark. Den är 160 cm lång och urholkad ur en alm. En sten i båten gav stabilitet, barlast. Spår av eld, tyder på att båten användes vid nattligt fiske, där elden skulle locka till sig fisken. Ål-ljustret i fören skiljer sig bara lite från de som användes in i vår tid.
Paddlarna, en del vackert ornamenterade är också från dansk jägarstenålder.

Bilden nedan visar, att man kunde urholka en stock så att sidorna blev så tunna att man, med hjälp av eld eller vatten, kunde spänna ut sidorna. Man satte i några böjda grenar som spant och på så vis blev båten bredare, men fick lägre fribord. Det lägre fribordet kunde dock kompenseras om man pluggade eller sydde fast ett skvättbord på vardera sidan. På så vis får man fram ett förstadium till en plankbyggd båt. Denna metod har använts upp mot vårt århundrade i bl.a. Finland.

Stockbåtar har använts i Norden och Baltikum ända in i vårt sekel. Under stenåldern förekom antagligen även skinnbåtar och bark-kanoter, men några sådana har inte bevarats till vår tid.

Ovan:
De afrikanska paddlarna i en nutida bronsmodell känns väldigt tidlösa!
Above: Modern african bronze model.

Den så gott som enda dokumentationen av nordiska fartyg från bronsåldern, är hällristningarnas svårtolkade "streckfigurer".

Ovan: Hällristning vid Simrishamn

Flera av hällristningsbåtarna har prytts med djurhuvuden på stävarna. De många korta strecken som sticker upp från skroven betecknar antagligen besättningsmän eller lyfta paddlar. Figur 6 och sju, kan avbilda skinnbåtar. På de grönländska umiakerna (stora skinnbåtar som används än idag), syns det tunna träskelettet genom hudarna så att de ser ut som på hällristningsbilderna. Andra har tolkat figur 6 och 7 som stockbåtar med utriggare. Förutom de grönländska umiakerna finns ännu i vår tid, en stor irländsk typ av roddbåt som kallas curragh, där tjärad oxhud spändes över ett smäckert träskelett. En bild från 1600-talet av en irländsk curragh avbildar den med segel och djurhuvud i stäven.
Figur 1, 8, 9 och 10 liknar träbåtar av samma typ som Hjortspringbåten (350 f.Kr.). Figur 4 och 11 kanske avbildar stockbåtar.

Hällsristningsskeppens enkelhet blir fina som tatueringar, till höger. Rock engraving as tattooing on my own arm, right:

Hällristningsbåtarna liknar mycket båtbilder från samma tid i trakten runt Egeiska Havet (mellan nuvarande Grekland och Turkiet). Det var för övrigt trakter som bronsålderns nordbor hade handelskontakter med!
Bilden ovan visar hur figur 9 kan ha sett ut. Seglets uppdykande i Norden skulle märkligt nog dröja ännu mer än tusen år.

Ferriby I var byggd av ek och hade en uppskattad längd på 51.7 fot (ca 15,5 m)och en bredd på 8.55 fot (drygt 2,5 m).

 

På 1920-talet gjordes ett stort krigs-offerfynd i en torvmosse på den danska ön Als. Förutom stora mängder medvetet förstörda vapen, sköldar och andra föremål, påträffades även resterna av en märklig farkost.
Endast fragment återstod av fartyget, trots det har det varit möjligt att ta reda på hur det en gång sett ut.

Ursprungligen har båten varit ca 19 m. lång, byggd av lind och framdrivits med paddlar (som även de påträffades i mossen). Av allt att döma har det rört sig om en stridskanot.

På "sprängskissen" ovan har jag för tydlighetens skuld karikerat fartygets delar.
Stävarna (1) var uthuggna ur ett stycke. Bottenplankan var antingen gjord av en planka, eller möjligen (som överdrivits på skissen) gjord av en urholkad och utspänd stock (se avsnittet om stockbåtar ovan!) På vardera sidan fanns två bordläggningsplankor. Dessa plankor hade, liksom bottnen, ursparade hålförsedda klampar (detalj 2b), vid vilka de smäckra spanten (4) knöts fast (som på Nydamskibet 600 år senare och på Osebergsskeppet 1100 år senare). Botten, bordläggning och stävklossar syddes samman med bast. (Ända in i vår tid har man i bl.a. Finland sytt samman träbåtar).
Framför/bakom stävarna fanns "låskäppar", en tunn ytterst och en grov intill stävklossen (5), dessa hölls på plats i bottnens utstickande "näbbar" av sprintar (6).

Ovan: Idag återstår endast fragment av Hjortspringbåden.

Nydamskibet grävdes ut av danska arkeologer 1863 i en torvmosse i det då ännu danska Schleswig. Under kriget mot tyskarna året därpå, förlorade Danmark både sina södra provinser och Nydamskibet. Hon var 23 m. lång. byggd av ek och var ett roddfartyg.

Liksom Hjortspringbåten, hade hon spanten fastsurrade vid utsparade hålförsedda klampar på i bordläggningen. Men bordplankorna var sammannitade med järnnitar, stävarna såg ut som på en nutida kyrkbåt från Dalarna och årtullarna var av en typ som användes ända in i vårt sekel.
Ungefär 100 år äldre och mindre är ett båtfynd från Halsenøy nära Bergen. Av denna båt återstår endast fragment, men den tycks ha varit av samma sorts konstruktion som Nydamskibet. Det antyder att den typiska nordiska båten, som fulländades under vikingatiden och som märks även i vår tids klinkbyggda båtar, fick sin form redan för två tusen år sedan!

Under år 2003 fanns Nydamskibet utställt på Nationalmuseet i København. Bilderna till höger och nedan: Akter ifrån, och styrbordssian (förut mot höger) .

Detta norska skepp grävdes ut på 1920-talet. Liksom på Nydamskibet (och Osebergsskipet) var spanten surrade fast vid klampar i bordläggningen. Även årtullarna var av samma modell som på Nydamskibet (och förövrigt på allmogebåtar ända in i vår tid).
Skeppet drevs fram av 10 par åror + styråran. Däremot hade det inget segel. Men en antydan till köl och de kraftigt uppsvängda stävarna, förebådade vikingaskeppen.
Dimensioner: Längd: 18 m, bredd 3,2 m, avstånd från relingen till kölen: 0,785 m.

 

Bra artiklar på svenska, norska och danska om bl.a. skeppsbyggnadsteknik från forntiden till nutiden. Mycket läsvärd!:
# Red.: Nordisk marinhistorisk arbejdsgruppe ved Olof Hasslöf ...: Sømand, fisker, skib og værft : introduktion til maritim etnologi ( 1970 ).
Marinarkeologi ur ett internationellt perspektiv:
# Basil Greenhill, John Morrison: The Archaeology of Boats & Ships - an introduction (1995).
Även denna, något föråldrade men utmärkta bok behandlar marinarkeologi ur ett internationellt perspektiv:
# Red. George F. Bass: Sjöfartens historia - baserad på undervattensarkeologi (1974).
Om europeiska fartyg till och med vikingatiden:
# Editor: Robert Gardiner ; Consultant editor, Arne Emil Christensen: The earliest ships : the evolution of boats into ships / Conway`s History of the Ships (1996).
Visserligen lite utanför ämnet, men intressanta paralleller finns i:
# Björn Landström: Egyptiska skepp 4000-600 f. Kr. (1970).
Denna sidas ämne behandlas i en artikel av Albert Eskeröd i:
# Ed.: Arne Furumark: Arctica : essays presented to Åke Campbell 1.5.1956
De märkliga fartygsfynden i Ferriby behandlas utförligt i:
# Edward Wright: The Ferriby boats : seacraft of the Bronze age (1990).
Om Hjortspringbåden och hennes tid, den spännade keltiska järnåldern:
# Flemming Kaul: Da våbnene tav - Hjortspringfundet og dets baggrund (1988).

Stockbåtar
NAVIS. Det mesta om Europeiska forntida fartyg
Kilnseaboat, stenålder
Dover Boat, bronsålder
Egyptian Ships.
Antikens skepp / Ancient Mediterranean Ships

NAVIS. Det mesta om Europeiska forntida fartyg
Pictures of Roman ships.
Links. Roman Marintime History.
Hjortspringbåten
Hjortspringbåten
Ancient Seafaring
Nemi ships
NEMI SHIPS pump!
The Nydam Boats
Sutton Hoo
British Boats of the Roman Era
Västeuropeiska vrak
LÄNK TILL VIKINGASKEPP


E-mail     Hem     Back