JAG MÅLAR EN MARINMÅLNING

Natten till 31 aug. eller 1 sept. -02 satte jag upp en stor målarduk på mitt nya staffli.
Jag hade grunnat i några veckor på vad jag skulle måla. Det skulle vara något marint från regalskeppet Vasas tid, alltså 1620-talet. Det är så få som målar skepp från det tidiga 1600-talet. Det finns få och dåliga modeller och ganska sparsamt med bilder (jämfört med bara ett par decennier senare!). Så jag valde några svenska skepp som seglar i Gdanskbukten 1627 under en blockad av Gdansk (Danzig). En blockad som slutade med ett brak för svenskarnas del och en rättvis seger för Gdansk-flottan (se även HÄR). Man vet inte hur skeppen såg ut, men man vet antalet kanoner, kanoneffekt, antalet knektar och sjöfolk och var och när de byggdes. Utifrån avbildningar av skepp av liknade storlek kan vi gissa oss till hur skeppen på ett ungefär kan ha sett ut. Ett av skeppen, Solen, flög i luften utanför fortet Wisloujscie vid Wislas mynning. Skeppet har grävts ut i vår tid. Av själva skeppet återstod nästan ingenting, så det ger oss inga ledtrådar. Däremot var skeppet fullt utrustat och till skillnad mot Vasa, fanns mänger av föremål bevarade, även av järn (som inte alls bevarats på Vasa): Väskor, fallrepsstege (av exakt samma typ som dagens lotslejdare!), pinnar till vimplar, gevär, äntringsdraggar .....

Skeppen är från vänster Solen (38 kanoner), Papegojan (16 kanoner) och Tigern (32 kanoner). Samtliga byggda 1624.. I bakgrunden skymtar Polens kustremsa och Wisloujscie (Weichselmünde) som dels skyddar Gdansks flotta, dels skyddar inloppet till Gdansk.

Bildernas usla kvalitet beror på att de är plåtade med en enkel webkamera.

1) Jag skissar upp tavlan med kol.

2) Jag fyller i med akrylfärg.

3) Jag målar undermålningen med akrylfärg.

4) Mer akrylfärg. Oljefärg fäster bra på akrylfärg.
Däremot fäster akrylfärg inte alls på oljfärg.

5) 1 sept. Jag börjar måla med oljefärg.
Jag känner mig osäker: Är inte molnen för oroliga?
Kompositionen tycks hopplös och jag är inte van vid att
måla med oljefärg i det här formatet.

6) Samma dag fortsätter jag att lägga på oljefärg, vått i vått.
De första lagrena oljefärg torkar långsamt. Senare lager kan man
måla över redan efter något dygn. Akrylfärg (acrylfärg) torkar
däremot direkt men är knepigare att få fina nyanser med.
Det är därför som den mångtusenåriga oljefärgen håller ställningarna
(tror jag). 1600-talets skepp var ofta översållade med skulpturer och
alltid målade i naturtrogna färger (modellerna hade däremot ofta
förgyllda skulpturer). Om man som jag, målar med breda penslar, är
det nästan omöjligt. Med smala penslar blir det för plottrigt.

Skeppet vars akter syns till höger förstör kompositionen.
Utan blir det snyggare, så här:

Men skär jag av tavlan här, kan jag inte använda den tjusiga
gamla ramen. Kanske det slutar med att jag målar över den helt.
Den store konstnären Peter Dahl säger: Kill your darlings.
Var inte rädd för att ta bort det du är nöjd med.

7) Natten till 5:e september har oljefärgen torkat så mycket att jag kan göra Solens segel ljusare och korrigera Tigerns akterspegel + lite mera vitt på molnen.
Har inte helt bestämt mig för skeppens slutliga utseenden.

8) Natten till 7:e september: Jag bättrar på molnen med umbra, karmin och ultramarin blandat i olika proportioner för molnens skuggor och nästan osynligt gult i det vita för att skapa eftermiddagsljus - kanske även lite kadmiumrött? Justerade Tigerns akterspegel och lite andra detaljer (bl.a. gubbar i skeppsbåten).

La på vitt i vågformade horisintala linjer i havet, därpå preussiskt blå (tyvärr en dålig färg i det här fabrikatets /Van Goghs/ tappning).
Blurrade ut det genom att dra en torr pensel i horisontella drag och la på bl.a. karmin blnadat med preussiskt blå i vågorna, samt vitt.

Samt mindre justeringar på Solen (skeppet till vänster) och fartygen i mitten. Målade även Wisloujscies torn i horisonten.

Av erfarenhet vet jag att det ännu är för tidigt att avgöra om det kommer att bli en bra eller en dålig målning - några små detaljer kan både hjälpa en dålig tavla och stjälpa en bra tavla.

9) Natten till 8 sept: Målat på alla tre skeppen och kämpat med havet.
Beslutade att även Solen ska ha öppna gallerier och trots sitt ringa kanon-antal, ska hon ha två batteridäck. Jag försöker att måla en bild av hur det kunde ha sett ut där 1627. Jag gör med andra ord en sorts tidsresa. Det är lite grann som när man drömmer om platser man aldrig besökt och det sen visar sig att drömmen stämmer överens med verkligheten. Fast med den skillanden att ingen kan säga om jag avbildat den målade scenen rätt eller fel, för skeppens utseenden bygger på studier av liknande skepp från den tiden.
Bilden börjar få en viss stadga nu.

10)

8 sept. Gjort lite korrigeringar, främst på Solens segel,

låringsgalleri (=balkong på akterns sidor)och gjort flera försök att måla om vattnet.
Genom att måla vitt över tidigare målat och skrapa fram den blå underliggande färgen och genom att lägga på blå stråk på vanligt vis försöker jag få ett levande men inte rörigt vatten.

Vatten är relativt enkelt att måla i gouache (= täckande vattenfärger), men svårt att måla med oljefärg. Det var först när fotot uppfanns på 1800-talet som man började se realistiskt återgivet vatten. Anders Zorn använde oftast foton som förlagor, även om den tidens svartvita filmer avbildade gult som svart och blått som vitt (därav alla "finska" flaggor på äldre svenska foton. Världshistoriens kanske skickligaste fartygstecknare, holländaren Willem van de Velde d.ä. (1600-talet), kunde inte teckna vatten rätt. Den store kanalmålaren med det passande namnet Canaletto målade vågor precis som ett barn.Den store fartygsmålaren Björn Landström (död 2002), som alltid målade i gouache var en mästare på att måla havet i alla dess former. Men när han skulle göra sitt sista storverk, boken om Vasa, tappade han plötsligt förmågan att avbilda vatten och han målade det som Canaletto (1700-talet) . Barn målar vågor på samma sätt.

Säkert delvis beroende på att han vantrivdes på dåvarande Wasavarvet, som enligt honom hade en inkompetent ledning. Att måla vatten i alla dess former är som att måla marmorering - motivet ska sitta i handen - inte i hjärnan. Målar man av vatten ständigt tittande på ett foto av vatten, blir resultatet bara kludd. Man ska studera foton och inte minst vatten i "natura", sen ska man låta handen måla utan att ha hjärnan inkopplad. Det samma gäller när man målar himlar med moln - något som jag däremot blivit rätt bra på. Marinmåleri är i Sverige lite förbisett, som gåramålning. I England däremot står det högt i kurs. Att måla vatten är bland det svåraste som finns. Att måla ett 1600-talsskepp med dess hundratals skulpturer målade i alla regnbågens färger är nästan omöjligt, det tenderar till att bli plottrigt kludd, och definitivt för svårt för mig. Men det är mycket mera spännande än att måla dessa fartyg än att bli den femtielfte miljonte som målar clipperskepp som med alla ledsegel satta forsar fram över ett blått hav. Kompositionen på min bild lyser med sin frånvaro, det är därför tyvärr ingen vilsam bild att titta på.

Söndag 15: e sept. Målade kanonportar och löpande och stående rigg på Solen, samt jämnade till hennes master.

Målade ränder på Tigerns tiger och lite andra småjusteringar. Tyvärr syns inga av dessa detaljer på bildens lilla format.(Såg samtidigt på teve hur Sveriges politiska karta fick en rödare nyans - något som jag inte beklagar.)

Lördag 21 sept-02. Jag justerar några detaljer på skeppen och den bemannade skeppsbåten. Jag börjar bli trött på tavlan! Någon gång måste man bestämma sig: Kan tavlan bli bättre? Mer arbetete kan "döda" en tavla. Det är därför som skisser till tavlor ofta är bättre rent konstnärligt än den färdiga tavlan. En tavla som känns död från början blir aldrig bra, hur mycket man än kämpar. Att måla kan ibland påminna om de "gudomliga" gångerna när man spelar dart (fast det var länge sen) , pratar eller gör något annat: Man överträffar sig själv; man blir (jämfört med den halvdålige som man oftast är), ett snille! Pilarna träffar trippel 20, den man pratar med lyssnar plötsligt uppmärksamt, bilden blir det bästa man målat hittills!
Den här tavlan blev kanske inte någon av mina bättre - det kan andra bedöma bättre. Själv kan jag kanske bedöma det om några år eller så. Men den är i alla fall färdig nu!
Så här blev den hur som helst:

En tid senare hängde jag upp tavlan på min arbetsplats och en kollega tyckte att havet såg dött ut. Plötsligt såg jag vad som var fel, jag fick tag på ett par tuver oljefärg och smetade snabbt ut färgerna på havet och: Simsalabim!
Det slutliga resultatet syns nedan, helbild och detalj.

Måtten är (utan ram): 81 X 47 cm. Det är en av mina största målningar.