ENHJÖRNINGEN OCH LAMPRENEN,

två typiska 1600-talsfartyg.

Med dessa båda fartyg försökte Jens Munk1619-1620 nå Indien, genom att försöka finna en nordlig väg, norr om Kanada. Expeditionen sökte förgäves efter denna nordliga väg i de arktiska farvattnen. Under en övervintring vid Hudson Bays västra strand (vid nuv. Churchill Rivers mynning) dog nästan alla expeditionsdeltagarna av svält, sjukdom och köld. Endast kapten Munk och två ur hans besättning överlevde. Dessa tre överlevande var svårt undernärda men de lyckades med den otroliga bedriften att med Lamprellen, ta sig hem till Danmark. Det var knappast en lustresa, de råkade ut för stormar, dimma, rigghaverier och kollisioner med isberg.
Än idag är dessa farvatten farliga. 1959 försvann Kongelige Grönlandske Handels nybyggda flaggskepp Hans Hedtoft med 95 man ombord utanför Kap Farvel. En frälsarkrans var allt som återfanns. En dansk expedition till Churchill River 1964, påträffade inga spår av Enhjörningen. Is och tidvatten hade förintat alla spår.

Samtida bilder av Lamprellen och Enhjörningen är felaktiga (bl.a. avbildas Lamprellen som ett tremastat fartyg…).
Enhjörningen var säkert byggd på engelskt manér, vilket var det vanliga i Danmark. Fartyg av engelsk typ hade något annorlunda form på akterkastellet jämfört med skepp av holländsk typ (t. ex. Vasa). På skepp som byggdes enligt holländskt manèr, byggde man först flacket (vars bord tillfälligt hölls samman med påspikade klossar), innan man reste spant och bottenstockar. På de engelska manéret reste man först spanten innan bordläggningen påbörjades, vilket ju för oss är det ”logiska” sättet. Lamprellen var från början en svensk jakt och var säkert byggd av holländare. Uppgifter om hennes ev. bestyckning finns inte. Men eftersom hon deltog aktivt vid Älvsborg till sammans med större fartyg, kan man anta att hon åtminstone då, var bestyckad med några få mindre kanoner. Eftersom lamprell är det samma som nejonöga, var hennes akterspegel nog prydd med en avbildning av denna fula fisk.
Genom att studera bilder av fartyg, främst från 1600-talets första decennier, kan vi skapa oss en rimlig bild av hur Jens Munks båda fartyg kan ha sett ut. Man ska dock komma ihåg, att 1600-talets konstnärer gärna använde bilder från 1500-talet som förebilder när de skulle avbilda sin egen tids skepp! På andra bilder är riggen minst sagt fantasifull. Men de holländska konstnärerna från denna tid är ofta pålitliga.

Den danske författaren Thorkild Hansen har skrivit en utmärkt dokumentär-roman om Jens Munk som dessutom ger en god bild av bl.a Köbenhavn på 1600-talet. Hans bok är översatt till svenska. I den boken (som till stor del bygger på Munks egna dagboksanteckningar) framstår Munk som en hjälte som efter varje framgång krossas av ett ovänligt öde, ofta i form av kung Christian IV:s onåd.

Läs: