GURRE, SLOTTET

 


jjjjjjjjjjjjpjjj

 

 

Så här ser ruinen ut från landsvägen.

Så här tänker jag mig att samma vy kan ha sett ut på kung Valdemars tid. Spår av stockar söder om sydmuren, tyder på en lång ramp eller bro upp till en port som byggts senare, högt uppe på muren. Dessa liksom lisenerna på sydmuren, mellan trapporna, är något yngre än muren i övrigt. Lisenerna kan ha varit stöd för en överbyggnad över porten.

Nederst på sidan har jag gjort en tolkning av borgens utseende innan den eventuella porten byggdes.

Ruinen består av en fyrsidig ringmur med fyrkantiga torn i hörnen, allt utfört på sedvanligt vis i form av dubbla murar av tegel med en fyllning av gråstenar. Denna del av borgen bör ha byggts vid mitten av 1300-talet av Valdemar IV (Atterdag). Mitt på såväl nord som sydsidan står ett par portar med en trång vinklad trappa bakom. Mellan södra port-paren har det säkert funnits en stor port med vindbrygga . Denna port måste ha varit mycket högt belägen, för det finns inga spår efter den.

. Inne på gården står ett relativt stort hus eller torn som så högt som det är bevarat, är byggt av gråsten, men övre delen av huset kan ha varit av tegel. Detta hus är antagligen från 1100-talet, två hundra år äldre än resten av borgen. Inne i detta hus har man påträffat en brunn. Vid belägringar var vatten nästan lika viktigt som stadiga murar! Centraltorn har av försvarsskäl aldrig haft ingång genom bottenvåningen utan via en port högre upp som man nått via en trappa eller en vindbrygga. Spår av stolpar mitt på den östra muren tyder på att det varit en förbindelse till tornet via en vindbrygga. I den östra ringmuren har dessutom troligen funnits en port som senare murats igen.

När man studerar en planritning över ruinen är det en sak som slår en: Alla murar och torn i ringmuren är raka, men det finns inte en endaste rät vinkel och detta har jag inte sett på någon annan borg eller slott. Däremot har det stora huset innanför muren räta vinklar, men står snett i förhållande till omgivande murar.

(Bilden till vänster är liksom de
nedanför, från informationstavlor vid ruinen.)

 

Själva borgen och de omgivande husen har stått på konstgjorda öar i ett träsklandskap (namnet Gurre betyder förövrigt just sumpig terräng) som blöta vårar säkert varit översvämmade. Ett av dessa hus har inrymt borgens stall och andra har säkert fungerat som bostäder (innanför borgmuren fanns ju bara plats för huset/centraltornet ), ett annat har inrymt smedjan. Men slottskapellet har legat cirka fem hundra meter öster om borgen. Vid större besök på borgar, var det regel att gäster med deras många tjänare, hästar och vagnar, inhystes i färggranna tält.

Till vänster: En "flygbild" över borgområdet. (Infotavle-bild av Jesper Lassen.) Observera "öarna" som husen står på ii träsket. Sjön Gurre Sö har sedan medeltiden dikats ut så att vattennivån sjunkit och sjöns och de omgivande träskens yta är därför betydligt mindre idag. Idag betar fåren runt Gurres ruin.
Det faktum att borgen är väldigt liten (knappt fyrti gånger fyrti meter ), tyder på att borgen mest fungerat som ett lustslott. Det är väl känt att Valdemar Atterdag älskade sin borg, här höll han viktiga möten och han älskade att jaga i skogarna som än idag omger Gurre Sö.
Till Gurre har knutits flera legender om Valdemar och hans älskarinna Tove. Men hade hon varit Atterdags älskarinna, måste hon ha varit 200 år gammal för det var Valdemar I (Den Store) som hon i själva verket var ihop med! Enligt en anekdot, ska Valdemar Atterdag på sin dödsdag ha sagt; ” Må Gud ha sitt Himmelrike, men jag vill ha mitt Gurre”. Gud uppfyllde tydligen hans önskan, för sedan dess har hans ridande jaktfölje och gläfsande hundar hörts i skogarna! 1375 dog kung Valdemar på sitt älskade Gurre Slot.

PORTARNAS MYSTERIUM

 
 
Mitt på norr och sydmurarna är muren lite tjockare och genomskuren av ett par vinklade, smala trappor.
De arkeologiska under-sökningarna har inte gett så många fynd, men de tyder på att Gurre på Valdemars tid, haft en rikare och modernare inredning än andra borgar: Valv i taken, sandstenspelare med kapitäl, importerad keramik på borden.
Tegelpannor från centraltornet, tyder på att det haft tak. Sten och glasfragment visar på att tornet haft fönster med ribbvalv. Den lilla utbyggnaden av gråsten på centraltornets sydöstra sida, kan ha varit fundamentet till ett trapphus liknande det på Kärnan i Helsingborg. En liknande utbyggnad på den sydvästra sidan, som en pendang, fast av lera, kan ha varit basen till en stor skorsten.
Kanske borgen rent av saknade stora portar i början? Stall för hästar och hus för mänskor fanns ju utanför borgen. Användes borgen bara som bostad när fara hotade?
Här har jag avbildat borgen utan port. De smala trapporna var lätta att försvara eller täppa för.
Större varor och vapen kunde lätt hissas in i borgen.

Spår av golvplattor av gleserad keramik med instämplade ornament tyder också på rikedom.
Tre av tornen i ringmuren har kanaler som tyder på att det haft en "toalett" av utedass-typ.
Det fjärde tornet (det sydvästra) hade en vattenreservoir.

Borggården har varit för trång för att fungera som borggård, den har istället fungerat som en torr vallgrav (liksom den mellan Kärnan och dess sedan länge rivna manteltorn). Från murarna och dess portar har man endast kunnat nå centraltornet visa broar.

 


På 1400-talet fanns här ett myntverk. På femtonhundratalet förfaller borgen och man använder en del av dess tegel vid bygget av Kronborg. Redan på 1500-talet omnämns att borgen är förfallen och man använder en del av dess tegel till att uppföra andra hus i trakten och teglet fungerade även som gödningsmedel på årkrarna..
På 1800-talet upptäcker poeterna den då helt övervuxna borgruinen, en del av denna Gurre-poesin översätts till bl.a. tyska. Senare inspireras den tyske tonsättaren Arnold Schönberg att skriva ett av sina mest berömda stycken: Gurre Lieder (ett pompöst och ganska mäktigt stycke som finns som dubbel-CD på billiga Naxos). Det är baserat på en lång dikt av J P Jacobsen.
Back