HUS I DRAGØR

Husen i Dragørs gamle by, är huvudsakligen från slutet av 1700-talet till 1850-talet. Halmtak är vanliga och tegeltakens kanter är ofta vitkalkade vilket också var vanligt i skånska städer. Kolla den eleganta skvallerspegeln, som användes för att diskret titta på förbipasserande och för att se vem som knackar på ens dörr. Även biografen överst till höger ser rent idyllisk ut och plåtdunken med brændevin.
Redan ett hundratal år innan Næringsfrihetslagen från 1857 fick fruar och änkor till lotsar och fiskare i Dragør lov att väva tyger till försäljning. Så på 1700 och 1800-talen fanns en vävstol i vart och vart annat hem. Strandängarna lämpade sig också väl för att bleka tygerna. Männen försörjde sig på fiske, köpmanskap och lotsverksamhet. Men här förekom även gåsavel. För danskarna är gässen i Dragør lika välkända som Skanörs berömda gäss. Men holländarna som Christian II importerat till Amager på 1500-talet, för att de skulle förse hovet med lantbruksprodukter, hade det mesta av markerna. Dessa holländare slog sig ner i grannbyn St Magleby i vars kyrka, det ännu på 1800-talets hölls predikan på holländska. Under medeltiden bestod Dragørs bebyggelse mest av tillfälliga boningar som sattes upp under Skånemarknaden.
Först på 1600-talet tillkom en större fast bebyggelse och på 1700-talet blev Dragør, näst efter København, Danmarks största stad
. I början av 1900-talet gjorde närheten till huvudstaden och bygget av en järnvägsförbindelse, att Dragør fick en stor sommarhusbebyggelse, där rika köpenhamnare kunde på på landet och ändå sköta sitt värv i København.
Idag sysslar endast en handfull av invånarna med fiskeri.
Innan Øresundsbron byggdes, betydde färjelinjen Limhamn-Dragör mycket för köpmännen som kunde sälja billig sprit till törstiga svenskar.

BACK